Från rymden verkar vår planet bestå till större del av hav än land. Men trots att vatten täcker 71% av planetens yta har mer än halva mänskligheten stor brist på vatten i minst en månad om året. Och i dagsläget beräknar man att till 2040 kommer upp till 20 fler länder att få brist på vatten. Dessa siffror väcker en oroväckande fråga: Börjar vi få slut på rent vatten? 
Ja och nej. Som planet kan inte jorden få slut på sötvatten tack vare vattnets kretslopp, ett system som kontinuerligt producerar och återvinner vatten, formar det från ånga till vätska till is under kretsloppet. Så frågan är inte hur mycket vatten som är kvar, utan hur mycket av det som är tillgängligt för oss. 97% av allt vatten på jorden är saltvatten och består av för mycket mineraler för att drickas eller användas till jordbruk. Av dessa kvarvarande 3% av det potentiellt användbara sötvattnet är mer än 2/3 frusna istäcken och glaciärer. Detta lämnar mindre än 1% till upprätthållandet av allt liv på jorden utspritt över vår planet i floder, sjöar, underjordiska akvifer, tjäle och permafrost. Det är dessa vattenkällor som hastigt blir uttömda av människor, men långsamt fylls på av regn och snöfall. 
Denna begränsade resurs är inte jämnt fördelad över jorden. Skilda klimat och geografiska positioner förser vissa områden med mer nederbörd och naturliga vattenkällor medan andra platser har geografiska egenskaper där vattentransporten är mycket svårare. För att förse infrastrukturen och den energi som skulle behövas för att förflytta vatten mellan dessa områden vore väldigt kostsamt. 
I många av dessa vattenfattiga områden, men även hos vissa mer vattenrika sådana, tömmer människan den lokala vattenkällan snabbare än den fylls på. 
Och när källor som fylls på snabbare inte kan möta efterfrågan börjar vi pumpa ut vatten ur våra begränsade underjordiska reservoarer. Av jordens 37 största reservoarer håller 21 på att tömmas permanent. Samtidigt som det stämmer att planeten inte kommer att få slut på vatten gör vi slut på de vattenkällor vi är beroende av, i en ohållbar takt. 
Detta må verka överraskande eftersom den genomsnittliga människan bara dricker två liter om dagen. Men vattnet har en dold roll i våra dagliga liv, och inom samma 24 timmar kommer de flesta att konsumera ungefär 3 000 liter vatten. Faktum är att hushållsvattnet, som används till att dricka, koka och rengöra, bara står för 3,6% av människans vattenkonsumtion. Ytterligare 4,4% går till en mängd industrier som skapar alla varor vi köper dagligen. Men resterande 92% av vår vattenkonsumtion går till en enda industri: jordbruk. 
Vårt jordbruk kräver en mängd motsvarande 3,3 miljarder simbassänger i OS-storlek varje år. Allt detta går till grödor och boskap för att ge mat åt jordens växande befolkning Jordbruket täcker i dagsläget 37% av jordens landyta som utgör det största hotet mot våra regionala vattentillgångar. Samtidigt är det en nödvändighet. Så hur kan vi begränsa jordbrukets törst och fortfarande ge mat åt de som är i behov av det? 
Jordbrukare har redan hittat geniala lösningar för att minska sin påverkan, som att använda särskilda bevattningstekniker för att effektivare odla grödor, och ta fram nya grödor som kräver mindre vatten. Andra industrier hakar på, genom att införa produktionsprocesser som återanvänder och återvinner vatten. På individnivå är minskandet av matavfall steg 1 till att minska vattenkonsumtionen eftersom en tredjedel av maten som lämnar gårdarna går till spillo eller slängs. Man kan även äta mindre vattenkrävande mat som skalade nötter och rött kött. Att införa en vegetarisk livsstil kan minska ens vattenförbrukning  upp till en tredjedel. Vår planet må aldrig få slut på vatten, men det måste det inte för att människor ska gå törstiga. Att lösa detta lokala problem kräver en global lösning, och små, dagliga beslut kan påverka reservoarer över hela världen. 
