Vem vill du vara? Det är en enkel fråga, och huruvida du vet svaret eller ej, så besvarar du frågan varje dag, genom dina handlingar. Denna enda fråga kommer definiera  din framgång i arbetslivet mer än något annat, för hur du behandlar människor gör hela skillnaden. Antingen lyfter du upp människor, genom att respektera dem, får dem att känna sig värdefulla, uppskattade och hörda, eller så trycker du ner dem genom att få dem att känna sig små, förolämpade, åsidosatta eller exkluderade. Och vem du väljer att vara spelar så stor roll. 
Jag studerar effekten  av ohövlighet mot människor. Vad är ohövlighet? Det är respektlöshet och oförskämdhet. Det innefattar en mängd olika beteenden, från att håna eller förminska någon till att retas på ett sätt som gör ont till att dra ett kränkande skämt till att skicka meddelanden på möten. Och vad som är ohövligt för en person kan vara helt ok för en annan. Ta t ex att skicka meddelanden mitt under ett samtal. Oförskämt för vissa, medan det kan vara  fullkomligt ok för andra. Så det beror verkligen på. Det är i betraktarens öga och huruvida  personen kände sig kränkt. Det kanske inte är vår avsikt att få någon att känna så, men när det händer, får det konsekvenser. 
För över 22 år sedan minns jag tydligt hur jag besökte det där instängda sjukhusrummet. Det var hjärtskärande att se min pappa, denna starka, atletiska, energiska man, ligga i sängen med elektroder kopplade till sitt bara bröst. Det som fört honom dit var arbetsrelaterad stress. I över ett årtionde var han utsatt för en ojuste chef. Och jag trodde att han var  ett undantag, vid den tidpunkten. Men bara ett par år senare, blev jag vittne till och erfor själv en hel del ohövlighet på mitt första jobb efter högskolan. I ett år gick jag till jobbet och fick höra saker från medarbetare, som "Är du dum i huvudet? Det är inte så du ska göra", och, "Om jag velat ha din åsikt, hade jag frågat dig". 
Så jag gjorde det självklara. Jag sa upp mig och satte mig i skolbänken  för att studera effekterna av detta. Där träffade jag Christine Pearson. Och hon hade en teori om att små, ohövliga handlingar kan leda till mycket större problem som t ex aggression och våld. Vi tyckte oss se att ohövlighet påverkade prestation och vinst. Så vi körde igång en studie, och vad vi fann var en ögonöppnare. 
Vi skickade undersökningen till handelshögskolealumner som arbetade i olika organisationer. Vi bad dem skriva ett par rader om en händelse där de behandlats oförskämt, respektlöst eller okänsligt, och att besvara frågor om hur de reagerat. En person berättade om en chef som gjort kränkande uttalanden som, "Det där är ju dagisarbete," och en annan rev itu någons arbete mitt framför hela teamet. Och vad vi fann var att ohövlighet ledde till sänkt motivation: 66 procent sänkte sin arbetsinsats, 80 procent förlorade tid på att oroa sig över situationen, och 12 procent sa upp sig. 
Efter att vi publicerade dessa resultat, hände två saker. Ett, vi blev uppringda av organisationer. Cisco läste om våra siffor, använde sig av några få och estimerade, konservativt, att ohövlighet kostade dem 12 miljoner dollar om året. 
Det andra som hände var att vi hörde andra inom vårt akademiska fält som sa, "Ja, vi ser rapporterna men hur kan ni bevisa det? Minskar verkligen människors prestation?" Jag var nyfiken på det jag också. Tillsammans med Amir Erez, jämförde jag de som utsatts för ohövlighet med de som inte utsatts för det. Och vad vi upptäckte var att de som utsätts för ohövlighet faktiskt fungerar mycket sämre. 
"OK," kanske du säger.  "Detta låter rimligt. Det är, trots allt, rimligt att deras prestation sänks." Men om du nu inte är den  som utsätts för det? Vad händer om du endast ser eller hör det? Du är ett vittne. Vi undrade om det även påverkade vittnen. 
Så vi genomförde studier där fem deltagare bevittnade en experimentledare som agerade kränkande mot någon som anlände sent till studien. Experimentatorn sa, "Vad är det med dig? Du anländer sent, du är oansvarig. Se på dig! Hur förväntar du dig att kunna klara dig i arbetslivet?" Och i en annan studie i en liten grupp, testade vi vad som hände när en jämlike förödmjukade en gruppmedlem. Vad vi fann var riktigt intressant, därför att vittnenas prestation också sänktes - och inte bara marginellt, utan ganska signifikant. 
Ohövlighet är ett virus. Det är smittsamt, och vi blir bärare av det bara av att befinna oss omkring det. Och detta är inte begränsat  till arbetsplatsen. Vi kan smittas  av detta virus varsomhelst - i hemmet, på internet, i skolor och i vårt samhälle. Det påverkar våra känslor, vår motivation, vår prestation och hur vi behandlar andra. Det påverkar även vår uppmärksamhet och kan kräva en del av våra mentala resurser. Och detta inträffar inte enbart om vi utsätts för ohövlighet eller om vi bevittnar det. Möjligtvis också om vi enbart ser  eller läser oförskämda ord. Låt mig ge ett exempel på vad jag menar. 
För att testa detta gav vi människor kombinationer av ord för att bygga en mening. Men vi var väldigt lömska. Hälften av deltagarna fick en lista med 15 oförskämda ord: opålitlig, avbryta, motbjudande, störa. Den andra hälften fick en lista av ord utan några av dessa oförskämda ord. Och vad vi upptäckte var verkligen överraskande, för de som blivit tilldelade de oförskämda orden hade fem gånger högre risk att missa information som fanns rakt framför dem på datorskärmen. Och när forskningen fortgick upptäckte vi att de som läst de oförskämda orden tog längre tid på sig att fatta beslut, att registrera sina beslut, och de begick betydligt fler misstag. Detta kan vara en stor sak, speciellt när det handlar om liv och död. 
Steve som är läkare,  berättade om en doktor han arbetat med som sällan visade respekt, särskilt inte mot yngre kollegor  och sjuksköterskor. Men Steve berättade om en speciell händelse där doktorn skrek åt ett läkarlag. Direkt efter händelsen gav teamet fel medicineringsdos  till sin patient. Steve berättade att informationen fanns där i journalen framför dem, men av någon anledning gick det alla i teamet förbi. Han sa att de saknade uppmärksamheten eller medvetenheten att ta in det. Ett enkelt misstag, inte sant? Men patienten dog. 
Forskare i Israel har faktiskt visat att läkarlag 
som behandlades oförskämt presterade sämre, inte bara i sina diagnoser, utan i allt de företog sig. Det här var mestadels beroende på att team som behandlats oförskämt inte delade med sig  av information lika effektivt, och de slutade att söka hjälp från sina teammedlemmar. Jag ser detta inte bara inom medicin utan inom alla brancher. 
Så, om ohövlighet kostar oss så mycket varför förekommer det då så ofta? Jag var nyfiken,  så vi undersökte detta också. Den största anledningen är stress. Människor känner sig överbelastade. Den andra orsaken till att människor inte är mer hövliga är att de är skeptiska till och till och med oroliga för att vara hövliga och snälla. De tror att de uppträder mindre som en ledare. De undrar: Förlorar man på att vara snäll? Eller med andra ord:  Har skitstövlar ett försprång? (Skratt) Det är lätt att tro det, särskilt när vi tittar på  ett par framträdande exempel som dominerar samtalet. 
Det visar sig, i det långa loppet,  att så inte är fallet. Det finns diger forskning om detta av Morgan McCall och Michael Lombardo när de befann sig  på Centret för Kreativt Ledarskap. De upptäckte att den största anledningen till en chefs misslyckande var en okänslig, hård  och mobbande stil. Det kommer alltid finnas undantag som lyckas trots sin ohövlighet. Men förr eller senare, kommer de flesta ohövliga människor sabotera för sig själva. Till exempel ohövliga chefer, det slår tillbaka på dem själva  när de visar sig svaga eller när de är i nöd. Ingen kommer beskydda dem. 
Men hur går det då för snälla killar? Betalar hövlighet sig? Ja, det gör det. Och att vara hövlig betyder inte enbart att du inte är en skitstövel. Att inte trycka ner någon betyder inte att du lyfter upp dem. Att verkligen vara hövlig betyder att göra de små sakerna, som att le och säga hej i korridoren, lyssna fokuserat när någon pratar med dig. Du kan ändå ha starka åsikter, tycka olika, vara i konflikt eller ge negativ feedback på ett juste sätt, med respekt. Vissa kallar det "att vara brutalt ärlig," när du personligen bryr dig, men samtidigt är rakt på sak. Så ja, hövlighet betalar sig. När vi studerade  ett bioteknologiskt företag fann vi att de som ansågs vara hövliga hade dubbelt så stor sannolikhet att ses som ledare, och de presterade märkbart bättre. Varför betalar det sig att vara snäll? Därför att andra ser dig som en viktig, stark och unik kombination av två nyckelegenskaper: varm och kompetent, vänlig och smart. Med andra ord, att vara snäll handlar inte bara om att motivera andra. Det handlar om dig. Om du är juste, är sannolikheten större att du ses som en ledare. Du presterar bättre, och du ses som varm och kompetent. 
Men följderna av hövlighet  går djupare än så, och knyter an till en av de viktigaste frågorna kring ledarskap: Vad önskar man sig mest av sina chefer? Vi studerade data från över 20 000 anställda runtom i världen, och vi fann att svaret var enkelt: respekt. Att bli behandlad med respekt var viktigare än erkännande och uppskattning, användbar feedback, och till och med utvecklingsmöjligheter. De som kände sig respekterade  var friskare, mer fokuserade, stannade med större sannolikhet inom organisationen och var betydligt mer engagerade. 
Så var ska du börja? Hur kan du lyfta upp människor och få dem att känna sig respekterade? Jo, det fina är, att det inte kräver en stor förändring. Små saker kan få stora effekter. Jag upptäckte att genom att tacka, tillskriva andra beröm, lyssna uppmärksamt, ställa frågor på ett ödmjukt sätt, erkänna andra och att le har inverkan. 
Patrick Quinlan, före detta VD på Ochsner Health [System], berättade för mig om effekten av deras 10-5-sätt, där om man befinner sig inom 3 meter från någon, så tar man ögonkontakt och ler, och om man befinner sig inom 1,5 meter så säger man hej. Han förklarade att hövlighet spred sig, nöjdhetstalet steg bland patienter, och de fick fler överflyttade patienter. 
Hövlighet och respekt kan användas för att höja prestationen hos en organisation. När min vän Doug Conant tog över  som VD på Campbell's Soup Company år 2001, hade företagets marknadsandel precis halverats. Försäljningen minskade, många hade precis blivit uppsagda. En chef på Gallup sa att det var den minst engagerade organisationen de nånsin undersökt. Och när Doug körde  till jobbet på sin första dag, noterade han att huvudkontoret var omgärdat av taggtrådsstaket. Det fanns vakttorn på parkeringen. Han sa att det liknade ett fängelse. Det kändes förpestat. 
Inom fem år hade Doug  vänt upp och ner på allt. Och inom nio år slog de resultatrekord och håvade in priser, bland annat  för bästa arbetsplatsen. Hur bar han sig åt? Från dag ett sa han åt sina anställda att han väntade sig höga resultat  men att de skulle göra det med hjälp av hövlighet. Han levde som han lärde,  och detsamma förväntades av hans ledare. För Doug kom det att handla om att vara benhård kring normer och ömsint mot människor. Han sa att för honom handlade det  uteslutande om mänskligt samspel, eller de dagliga interaktionerna han hade med sina anställda, om det så var i korridoren, i kafeterian eller på möten. Och om han hanterade  alla samspel väl skulle de anställda känna sig värdefulla. 
Ett annat sätt på vilket Doug fick de anställda att känns sig värdefulla och visade att han såg dem var att han skrev över 30 000 tackbrev till sina anställda för hand. Han föregick med gott exempel. Ledare har runt 400 mänskliga samspel varje dag. De flesta tar inte mycket tid, mindre än två minuter var. Nyckeln är att vara flexibel och medveten vid varje tillfälle. 
Hövlighet får människor att växa. Det får dem att dela med sig mer och att fungera som bäst om vi är hövliga. Ohövlighet förminskar människor och sänker prestationsförmågan. Det berövar människor deras potential, även om de jobbar sig runt det. Vad jag kommit fram till från mina studier är att i mer hövliga sammanhang, så är vi mer produktiva, kreativa, hjälpsamma, glada och friska. 
Vi kan bättre än så här. Var och en av oss kan vara mer medveten och kan handla på ett sätt som lyfter upp dem omkring oss, på jobbet, hemma, på Internet, i skolan och i vårt samhälle. I varje möte, tänk: Vem vill du vara? 
Låt oss sätta stopp för ohövlighetsviruset och börja sprida hövlighet. Det betalar sig trots allt. 
Tack. 
(Applåder) 
