2021 är ett avgörande år i kampen mot klimatförändringarna. Enligt Parisavtalet är det i år regeringar måste fatta avgörande beslut om uppdateringar av handlingsplaner. Kommer vi klara målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader? Nyheterna är goda och dåliga och detaljerna är viktiga. Låt oss titta på fakta. 
I Parisavtalet år 2015 kom länderna överens om att hålla den globala medeltemperaturökningen långt under 2 grader och att vidta åtgärder för att hålla den under 1,5 grader. Forskarna, inklusive IPCC, säger att vi, för att nå 1,5-gradersmålet, måste halvera de globala växthusutsläppen till år 2030. Och vi måste nå nettonollutsläpp för koldioxid kring 2050. En enorm, men genomförbar, utmaning. 
Informationen som presenteras här kommer från Climate Action Tracker, ett projekt som följer upp nationella åtaganden och åtgärder. Aktuella data gäller den 1 juni 2021. 
De goda nyheterna är om situationen om 30 år. Fler och fler regeringar utlovar  utsläppsminskningar till nettonoll till seklets mitt, vilket är i linje med Parisavtalets mål. 131 länders regeringar har redan antingen satt nettonoll som ett mål eller diskuterar frågan. Dessa mål täcker 73 procent av de globala växthusgasutsläppen idag. Här återfinns EU,  som har stadfäst målet i lagen, Storbritannien, Sydafrika, Japan, Sydkorea, Kanada, Kina och USA, såväl som många små ö-nationer. Dock kommer de åtgärder som länderna hittills implementerat kommer bara stoppa ökningen av framtida utsläpp. De sätter oss på en färd mot en beräknad uppvärmning med 2,9 grader år 2100, och leder till  en katastrofal klimatförändring. 
Enligt Parisavtalet måste länderna formellt föreslå uppdaterade åtaganden för att nå det globala målet. De senaste månaderna har EU, USA, Kina med flera gjort det. Vi beräknar  att implementeringen av förslagen kan leda till en uppvärmning på 2,4 grader år 2100. Bättre, men långt från 1,5 grader. 
Det finns en mer optimistisk möjlighet. Låt oss anta att alla åtaganden och viljeyttringar blev policyer som blev till handling, även de nettonollutsläppsmål som ännu inte antagits officiellt enligt Parisavtalet. Detta skulle få oss in på en väg med en global temperatur-  ökning under 2,0 grader år 2100. En förhöjd ambitionsnivå skulle i teorin kunna få 1,5 gradersmålet inom räckhåll. 
I teorin alltså. De faktiska åtgärderna idag motsvarar inte den långsiktiga intentionen och det är de dåliga nyheterna. Ingen är förvånad över att  de kortsiktiga åtgärderna, som kan påverka nästa valresultat, är mer blygsamma än  de långsiktiga åtagandena som framtida regeringar får verkställa. 
Men det är de kommande nio åren som avgör om vi klarar att uppnå nollutsläppsmålet till mitten av seklet. Den första milstolpen blir 2030. Tills dess ska vi ha halverat utsläppen för att världen ska klara 1,5 gradersmålet. Om vi missar 2030 års milstolpe blir det ännu dyrare, eller till och med omöjligt, att rätta till det senare. Med med de nu föreslagna åtgärderna, inräknat vad som presenterats de senaste månaderna, kommer utsläppen knappt att ha stabiliserats till 2030. Vi ligger långt ifrån målet. 
Det är inte enligt Parisavtalets intentioner att länderna bara uppger samma mål som fem år tidigare eller att presentera mål som faktiskt inte leder till lägre utsläpp. Tyvärr är detta fallet med Australien, Mexiko, Ryssland, Singapore, Schweiz och Vietnam. Sydkorea och Nya Zeeland säger att de ska presentera nya mål före årets slut. Brasilien är kanske värst. Deras nya mål leder till högre utsläpp jämfört med tidigare utfästelser. De här länderna måste omvärdera sina beslut. Slutligen finns det ett dussintal länder som inte har kommit med nya mål inför 2030 såsom Indonesien och Indien, fast de har lite tid på sig inför COP26-konferensen att sammanställa sina förslag. Så det ser mer hoppfullt ut än någonsin förr om vi tittar på de satta målen till 2050, men de faktiska kortsiktiga åtgärderna tar oss inte dit. 
Men goda nyheter finns. Ibland blir vi förvånade över hur snabbt en hel bransch kan förändras. Till exempel är förnybar energi det nya normala för ny kraftproduktion världen över. För det är billigare. Många stora biltillverkare går över till elbilar och inom finanssektorn verkar det finnas en rörelse bort från investeringar i fossilbränslen. Dessutom har några länder meddelat att de helt ska sluta utvinna fossila bränslen. 
Världen behöver den typen av seriöst och modigt ledarskap för att få in oss på en säkrare väg. Och kom ihåg att om vi inte klarar 1,5 grader så är nästa mål inte 2 grader utan 1,6 grader. Konsekvenserna  av uppvärmningen, som vi redan känner av, kommer i icke-linjär,  exponentiell hastighet. När det handlar om klimatförändringar räknas varje år, varje åtgärd  och varje tiondels grad. 
