Det finns inga dåliga knappar, bara dåliga människor. Hur låter det? Okej? 
[Små saker.] [Stora idéer.] 
[Isaac Mizrahi om knappen.] 
Ingen vet vem som uppfann knappen. Den kan ha dykt upp så tidigt som  2 000 år före vår tideräkning. Först var den bara dekorativ, något vackert som syddes fast på kläderna. 3 000 år senare uppfann någon äntligen knapphålet och plötsligt blev knappar användbara. 
Knappen och knapphålet  är en så bra uppfinning. Knappen glider inte bara genom hålet utan faller också på plats så att den sitter säkert och inte går upp. Knappens utformning har inte förändrats  så mycket sedan medeltiden. Designen är en av de mest  hållbara i världshistorien. 
Jag tycker bäst om de runda knapparna. Antingen är de välvda med  en liten ögla på baksidan eller också runda, med eller utan kant, och två eller fyra hål. Knapphålet är nästan viktigare än knappen. Man räknar ut storleken så här: Knappens diameter plus knappens tjocklek plus lite extra. 
Innan knappen fanns var kläderna större, mer oformliga, ock folk ålade sig in i dem eller lindade tyget om sig. Men sedan blev modet mer kroppsformat när vi upptäckte knappens  användningsområden. En gång i tiden var det enda sättet att  få kläderna att forma sig efter kroppen. 
Jag tror att anledningen till att  knappen överlevt så länge är att den faktiskt fungerar  för att hålla ihop kläderna. Dragkedjor går sönder. Kardborrband låter och slits ut efter ett tag. Om en knapp faller av syr man  bara fast den igen. Knappen är helt enkelt där för att stanna. Det är inte bara världens enklaste design utan också ett fantastiskt trenduttryck. När jag var liten stickade mamma  en jättefin tröja åt mig. Jag tyckte inte om den. Men så hittade jag några knappar och så fort de sytts fast på tröjan  älskade jag den. 
Om du inte har bra smak  och har svårt att välja knapp, låt någon annan göra det. Jag menar det verkligen. 
